Höna – Pöna är sur. Hon vill bara ligga i sitt rede och den som petar på henne för att kolla om det finns något ägg under henne får sej ett nyp och ett förargat kackel. Hon vill ligga på ägg och kläcka fram kycklingar. Hon vill ha några duniga små ungar att pyssla om.  Lilla Emma snart 4 år hade förra sommaren några kaniner på tomten i Uppsala, men i år blev det inga sommarkaniner. Det kanske skulle vara spännande med en höna och några kycklingar råkar jag kläcka ur mig i samtal med Emmas mamma. Emma blir eld och lågor, det skulle vara roligt med kycklingar. Då kan jag ge dom mat och sjunga för dem, säger Emma.

Jag ringer till Tomas på Vitsjökroken och frågar honom om han har tuppar till sina hönor på gården och om jag kan få köpa några färska ägg att lägga under vår Höna- Pöna. Jovisst, har han tuppar till hönorna och några ägg kan jag få köpa av honom. Sagt och gjort, Höna-Pöna tar sig an äggen och vi skiljer av henne från de andra hönsen, så hon får en egen kupé med halmat rede och egen mat och vatten. Sedan blir det att vänta i tre veckor.

Efter tjuguen dagar är det en liten guling som tittar fram under hönan. Vi hoppas att det ska bli lite mera pip och några till som ska titta fram, men icke.  Inga pip under hönan. Vi tar vår transportbur som vi kan ha katter i och halmar den och lägger in hönan och lilla kycklingen och kollar de andra äggen. Om det är nåt liv idem brukar det pipa när man vrider på äggen, men det är alldeles tyst. Vi knackar försiktigt hål i äggen och i några finns det halvfärdiga kycklingar och de andra är nog inte befruktade. Nåja, en bur är färdigställd i Uppsala och vi har en höna och en pigg gul kyckling så vi tar en färd till Uppsala med Höna-Pöna och Gullefjun i en liten bur. Kycklingen piper lite förskräckt men hönan skrockar tröstande och kycklingen slumrar under mammans fjädrar.

I Uppsala väntar buren och hårdkokt äggula och havregryn på höna med kyckling. Barnen har somnat och hönan och kycklingen gör sig hemmastadda. Det skulle ju vara roligt om det var några fler kycklingar och det finns säkert daggamla kycklingar att köpa, resonerar vi om när vi fikar. Vi lämnar familjen med bryderiet att hitta några fler kycklingar, fostersyskon till Gullefjun, och får nästa dag höra att de köpt tre små svarta kycklingar . Emma är stolt, för de får åka hem i hennes hundbur som hon brukar ha sina gosedjur i.

Hönan vill förstås inte riktigt acceptera de nya små. Det är bara Gullefjun som får komma in och värma sig i dunet under henne. Men alla är i buren och får väl del av hennes värme i alla fall. Men dan därpå inhandlas en värmelampa. Hönan accepterar sina fosterbarn mer och mer, och nu får även de svarta kycklingarna ligga under hennes vingar och hon lockar dem när det är mat på gång.

Kycklingarna låter sig klappas på och hönan uppskattar också sällskapet av barnen. Emma sjunger för dem och har lite resonemang med hönan och hönan skrockar vänligt tillbaka. Även lilla Stina klappar försiktigt de små kycklingarna.

När nu inte Emma kan komma hit och pyssla om djuren på gården här, får vi ta några djur till henne istället. Så kanske hon blir bonde när hon blir stor…