Brr, sa Kasper när han såg en naken häst. Inte vet jag vad det talesättet kommer ifrån, men så kändes det när man tittade på termometern i morse. 24 grader kallt!

Vattnet rinner ur kranen iaf...Ved finns inne att tända i pannan med. Varma kläder finns tillhands så man kan gå och titta till djuren i stallet. Måtte vattnet rinna därnere också...

Det knarrar under fötterna på promenaden ner mot stallet. Jo vattnet rinner ur kranen härnere också. Och vatten finns i alla vattenkoppar utom en som är känslig för kylan. Alla kvigor har iaf tillgång till vatten och min erfarenhet är att de dricker inte på nätterna. De har sina rutiner. Äta, gå och dricka, ligga och idissla, slumra och sen gå och äta igen.

Kvigorna ligger och idisslar i sina liggbås. Det är rimfrost i håren runt mulen men annars verkar de vara obekymrade om kylan. De har en perfekt päls som håller kylan borta. De känner tydligen inte kylan förrän det blir minus 40 grader. Men en kall lösdrift är en kall lösdrift. Kobajsen fryser och kisset fryser. De blir knaggligt i gångarna och kan bli halt när man skottar.

Kvigorna får fortsätta idissla i liggbåsen. Jag går in och fixar med pannan och tar med mig Laban ut för att hämta mera ved så att vi får varmt i huset. Laban verkar heller inte frysa i sin päls och rullar sig i snön. Han tycker nog att det är skönt med snöbad.

Undrar om hästen som Kasper såg frös i sin nakenhet. Var det en häst som inte hade täcke på ? Hästen hade väl också päls precis som kvigorna.