Djur ska ha rätt att vara djur

Djurrätt och djurrättsaktivism. I dessa dagar hotas och terroriseras bönder som gör sin dagliga gärning och sköter sina djur på bästa möjliga sätt. Aktivisterna hänvisar till djurrätt. Vad innebär då djurrätt? Enligt Wikipedia är det att djur ska ha samma moraliska värde och rättigheter som människor. Men djuren är inte människor som går på fyra ben.Djuren har känslor, javisst, men inte människors känslor. Så är det endast i fablernas värld. Jag är övertygad om att djurens rättigheter i samband med djurhållning är att få bra foder, ha en torr och ren liggplats och ha artfränder att umgås med. Att leva ett bra djurliv, helt enkelt. Vilket inte är detsamma som att leva ett stressigt människoliv. De allra flesta av våra husdjur är flockdjur och ser då människan som en del av flocken. Så har vi levt tillsammans sen Hedenhös. Kossan Mura försåg familjen med mjölk i utbyte mot foder och trygghet.

Så är det än idag. Nu lever kossan i sin flock oftast i en lösdrift där hon blir mjölkad, hon får foder vid foderbordet, hon lägger sig i liggbåset för att idissla och sova och slumra. När kossan blir mjölkad frigörs ett trivselhormon som gör att kon tycker om att bli mjölkad. Kalven får dia den viktiga råmjölken och får sedan dricka mjölk från en napp och vara i en grupp med andra kalvar. Nötkreatur är så kallade ”gömmare” som vill kalva i enskildhet och gömma kalven. Kalven ligger gömd och väntar på mamman som ger mjölk några gånger om dagen. Sedan lever de i flock med andra kalvar och skyddas av koflocken. Så dagens djurhållning är rätt lik hur nötkreaturen lever i det vilda.

Vi bönder tar ansvar för våra djur. Är de sjuka behandlar vi dem. När det är dags för den sista resan till slakteriet får de åka i anpassade transporter. De har tillit till oss då vi är en del i deras flock. På slakteriet ser man till att ha en stressfri miljö och slakten sker på ett skonsamt sätt.

Djurrätt är för mig att djuren har rätt att vara djur på sina villkor. Jag tror inte att de vill ha samma juridiska, etiska och moraliska rättigheter som människor. Detta är min åsikt som lantbrukare och djuruppfödare och självklart har jag respekt för att det finns olika åsikter om vad som är det bästa för djuren, men hot som uttalas i djurrättsaktivismens namn kan jag varken förstå eller respektera.

I mina ögon leder nämligen inte hot mot svenska djurbönder till något gott för djuren. Vad jag kan se finns det grovt sett tre alternativa utfall. Nummer ett är att bönderna fortsätter med samma djurhållning som nu, fast med en klump i halsen och en blick över axeln. Alternativ nummer två är att produktionen forsätter som vanligt, men med utökade polisresurser för böndernas säkerhet som tar resurser från övrig brottsbekämpning. Ett sista alternativ är att de svenska bönderna skräms att lägga ner sina gårdar, vilket sannolikt inte leder till att svenskarna minskar sin kött-och mejerikonsumtion, utan snarare till ökad import från länder med sämre djurhållning.

Finns det verkligen ett ytterligare alternativ som berättigar till hot om våld och brott mot lagen? Finns det verkligen ett ändamål som helgar medlen?

Karin Broström, lantbrukare och kviguppfödare